Rekommendation från FN
Rekommendationen från FN-kommittén är att Sverige garanterar att alla barn med funktionsnedsättning inkluderas i det ordinarie utbildningssystemet. Barnen ska också få det stöd som krävs.
Generellt berömmer FN-kommittén Sveriges inkluderande utbildningssystem, där 1,5 procent av barnen får sin undervisning utanför ordinarie grundskola.
Kommittén lyfter även fram rätten att överklaga beslut om särskilt stöd till Skolväsendets överklagandenämnd. Möjligheten att överklaga tillkom med den nya skollagen och FN-kommittén menar att detta innebär en förbättring när det gäller utvidgningen av rättsskyddet.
Samtidigt finns det några saker som oroar kommittén:
- Kommittén uttrycker oro över rapporter om att skolor kan vägra att ta emot vissa elever med funktionsnedsättning med hänvisning till organisatoriska och ekonomiska svårigheter.
- Kommittén uttrycker även oro över de rapporter som pekar på att vissa barn med behov av omfattande stöd inte kan gå i skolan på grund av brist på stöd.
Kopplingen till konventionen
- Rekommendationen berör artikel 24 i Funktionsrättskonventionen om utbildning.
- I artikel 24 erkänns rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika villkor, ska det finnas ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer.
FN-kommittén om ett inkluderande skolsystem
I en allmän kommentar framhåller FN-kommittén rätten till en inkluderande utbildning. FN-kommittén fastslår att det är en mänsklig rättighet för alla elever att få samma möjligheter till en högkvalitativ utbildning.
Rättigheten är särskilt viktig för elever med funktionsnedsättning och andra elever som riskerar marginalisering.
Utbildningen är en avgörande faktor för att människor ska kunna ta sig ur fattigdom och skapa goda förutsättningar till full delaktighet i samhället. Därför menar FN att den inkluderande skolan är en av de viktigaste förutsättningarna för ett inkluderande samhälle.
Det inkluderande utbildningssystemet sätter eleven i centrum. Det är elevens behov som ska styra undervisningens upplägg och innehåll – inte tvärtom.
Men ett inkluderande skolsystem kräver en fortgående reformering av nuvarande skolsystem på flera olika plan. Det räcker inte bara med att placera elever med funktionsnedsättning i samma klassrum som andra elever. Det krävs också att undervisningens innehåll och form anpassas efter olika elevers skiftande behov och förutsättningar och att schemaläggningen är flexibel.
Det kräver också att lärarna utbildas för att kunna möta alla elevers behov i en inkluderande skolmiljö.
Sammanfattning/analys
I ett internationellt perspektiv har Sverige kommit ganska långt när det gäller att införa ett inkluderande utbildningssystem. Samtidigt framhåller FN-kommittén kvarstående brister.
Alla barn med funktionsnedsättning erbjuds inte plats i det ordinarie skolsystemet och rapporter visar att funktionshindrade barn avvisas av ekonomiska och organisatoriska skäl.
Länkar till webbresurser
- FN-kommitténs allmänna kommentar nr 4 om artikel 24 – Rätten till en inkluderande utbildning
(på engelska)
- Globalt perspektiv om rätten till utbildning, World Policy Analysis Center