Funktionsrättskonventionen

Introduktion till Funktionsrättskonventionen

  • FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, har bara funnits i drygt tio år, men den har redan godkänts av långt över 150 länder i hela världen.

  • Här berättar vi om konventionens innehåll och historien bakom dess tillkomst.

Sverige är bundet av konventionen

Funktionsrättskonventionen har bara funnits i drygt 10 år, men den har redan haft stor betydelse för den europeiska funktionshinderpolitiken. 
Konventionen slår fast funktionshindrades rätt till fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs 2006 av FN:s generalförsamling. Sedan 14 januari 2009 är Sverige bundet av konventionen.

Sverige har också valt att godkänna ett tilläggsprotokoll till konventionen som innebär att enskilda personer eller grupper av personer har möjlighet att klaga till en övervakningskommitté om de anser att deras rättigheter kränkts.

Sverige ska se till att de rättigheter som finns med i konventionen blir verklighet. Såväl stat som kommun och landsting har ett ansvar för att förverkliga rättigheterna. 

Konventionen skapar inga nya rättigheter utan förstärker och omformulerar rättigheter som redan finns uttryckta i andra konventioner om mänskliga rättigheter så att de fungerar för personer med funktionsnedsättning. 

Funktionsrättskonventionens syfte är att säkerställa att alla mänskliga rättigheter som finns även gäller för personer med funktionsnedsättning.

Olika typer av rättigheter

Konventionen består av olika typer av rättigheter:
Civila och medborgerliga och sociala, men även ekonomiska och kulturella rättigheter. Här beskriver vi lite närmare vad det handlar om för rättigheter.

  • Civila och medborgerliga rättigheter

Exempel på civila och medborgerliga rättigheter är rätten till liv, förbud mot tortyr, rösträtt och likhet inför lagen. Stat, kommun och landsting ska genomföra dessa rättigheter omedelbart. De ska alltså gälla fullt ut från det att konventionen har blivit bindande för Sverige.  

  • Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter

Exempel på sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter är rätten till det stöd som behövs för att kunna vara fullt ut delaktig och inkluderad i samhället, exempelvis personlig assistans.

Stat, kommun och landsting har tid på sig att genomföra dessa rättigheter.
Det står i konventionen att rättigheterna ska genomföras “gradvist”.
Vad som krävs är att dessa rättigheter ska genomföras så fort som möjligt under användande av alla tillgängliga resurser.

Begränsningar av rättigheter

Statens myndigheter får i vissa fall göra begränsningar av dessa rättigheter.
Ett exempel är rätten till frihet som exempelvis får begränsas för en person som döms till fängelse. Att låsa in den dömde är en tillåten begränsning.
Detta är ett exempel på en begränsning som framgår direkt av konventionen.

Om staten befinner sig i, eller riskerar att hamna i, en allvarlig ekonomisk kris får sociala, ekonomiska eller kulturella rättigheter tillfälligt begränsas.
Detta är ett exempel på en begränsning som är en allmän princip.

Men huvudregeln är att staten, kommunerna eller landstingen inte får försämra dessa rättigheter, när de väl har införts.

De allmänna principerna

Alla människor har rätt att behandlas med respekt för sin integritet och sitt inneboende värde. Det här är en grundprincip som alla mänskliga rättigheter bygger på.

En allmän grundprincip i Funktionsrättskonventionen är att alla personer med funktionsnedsättning ska behandlas med respekt för individuellt självbestämmande och friheten att göra egna val.

När man använder konventionen ska rättigheterna läsas tillsammans med de allmänna principerna, så de är mycket viktiga.

Så här formuleras de allmänna principerna:

  1. Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende
  2. Icke-diskriminering
  3. Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället
  4. Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten
  5. Lika möjligheter
  6. Tillgänglighet
  7. Jämställdhet mellan kvinnor och män
  8. Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet

Läs mer: