Metoder för uppföljning
- I det här avsnittet kommer vi in på vilka generella metoder som används för att följa upp arbetet med konventionen. I processen deltar både de nationella regeringarna och civilsamhället i de länder som godkänt konventionen.
- Den svenska regeringen ska rapportera till FN-kommittén vart femte år. Mellan rapporteringarna ska regeringen genomföra åtgärder och följa upp arbetet med konventionen – den här processen kan kallas Konventionscykeln.
- Civilsamhället kan ge sin syn på utvecklingen av arbetet med konventionen genom att skicka in alternativrapporter till kommittén.
- FN-kommittén lämnar sina rekommendationer till staterna på vad som behöver förbättras till nästa rapporteringstillfälle.
- 2014 fick Sverige rekommendationer från FN-kommittén inom ett stort antal områden.
- Sverige lämnade sin senaste rapport till FN i oktober 2019
- Det finns ännu inget fastslaget datum för FN:s nästa förhör med Sverige
Konventionscykeln
När ett land har undertecknat och ratificerat en konvention, innebär det också ett åtagande om att rapportera till FN om arbetet med att genomföra den. Arbetet med konventionen kan beskrivas som en ständigt pågående, cyklisk process – en konventionscykel.
Processen startar med att regeringen skickar en rapport till FN. Därefter får civilsamhället möjlighet att säga sitt. Innan ett land kallas till dialog med kommittén tas en frågelista fram ”list of issues” som ska besvaras. Sedan sker en dialog med landets företrädare vid ett möte med övervakningskommittén för konventionen i Genève. Därefter fastställer kommittén rekommendationer till landets regering.
Eftersom så många länder snabbt har ratificerat konventionen hinner inte FN:s övervakningskommitté med att lämna rekommendationer så ofta som det var tänkt från början, därför blir även rapporteringen med lite längre mellanrum.
Klicka i nedanstående bild för mer info!
Rekommendationer
Övervakningskommittén lämnar förslag och allmänna rekommendationer till
varje stat som skickat in en rapport. I rekommendationerna skriver FN-
kommittén vad som behöver förbättras och åtgärdas.
Alternativrapport
Övervakningskommittén lämnar förslag och allmänna rekommendationer till
varje stat som skickat in en rapport. I rekommendationerna skriver FN-
kommittén vad som behöver förbättras och åtgärdas.
Granskning
När FN:s övervakningskommitté fått in den nationella rapporten och
alternativrapporter från civilsamhället inleds en granskningsprocess.
Regeringens rapport
Sverige har åtagit sig att regelbundet rapportera till FN hur man
övervakar och genomför åtgärder som man ska göra enligt konventionen.
Förändringsarbete
Sverige ska rapportera till FN-kommittén vart femte år – nästa gång är
senast januari 2019. I rapporten ska Sverige redogöra hur man har
hanterat kommitténs rekommendationer.
1. Regeringen rapporterar till FN
Konventionen började gälla i Sverige den 14 januari 2009. Två år senare, 2011, lämnade regeringen sin första rapport till FN om arbetet med att övervaka och genomföra åtgärder som man ska göra enligt konventionen.
De rapporter som följer på den inledande rapporten ska fokusera på tiden från den senaste rapporten och särskilt ta upp:
- Vad staten har gjort för att genomföra de rekommendationer som Kommittén tidigare har gett. Om åtgärder inte har vidtagits ska staten förklara varför.
- Redovisa vilka andra åtgärder som har vidtagits för att implementera konventionen, däribland lagstiftning.
- Redovisa kvarvarande hinder mot personer med funktionsnedsättnings fulla åtnjutande av sina mänskliga rättigheter och vilka åtgärder som staten tänker vidta för att åtgärda detta.
Frågelistor och den förenklade rapporteringsprocessen
Innan ett land kallas till dialog med kommittén sker en process med att fastställa en frågelista med kompletterande frågor till staten. Även i denna process uppmuntrar kommittén civilsamhället att lämna underlag till frågor.
För Sveriges del gjordes det ett halvår innan det första dialogmötet genomfördes i april 2014. Inför nästa rapportering har Sverige valt att acceptera den förenklade rapporteringsprocessen. Denna gång beslutar kommittén i förväg om frågor till staten. Svaren på dessa frågor utgör statens rapport.
FN-kommittén tar fram frågelistan senast ett år innan rapporten ska vara inlämnad. Civilsamhället har möjlighet att påverka innehållet i frågelistan genom att i förväg höra av sig till FN-kommittén med vilka frågor man tycker ska ställas.
Länk: Sveriges första rapport till FN:s övervakningskommitté 2011
2. Alternativrapportering från civilsamhället
Alternativrapporten är civilsamhällets möjlighet att kommentera det som står i regeringens rapport, ta upp frågor som inte finns med och ge konkreta förslag på rekommendationer till FN:s övervakningskommitté.
En alternativrapport kompletterar den periodiska rapporten från regeringen. Alternativrapporten är ett sätt för civilsamhället att se till att FN får så fullständig och korrekt information som möjligt. Civilsamhället bör samla in information om lagstiftning, föreskrifter, policys, handlingsplaner, praxis, rapporter av olika slag med mera.
För att underlätta för kommittén är det bra om många organisationer går ihop och ställer sig bakom en gemensam rapport. Denna rapport bör följa Kommitténs riktlinjer för rapportering. Den bör vidare ge FN konkreta förslag på frågor, lösningar och rekommendationer som den kan lämna.
I Sverige finns ett nätverk för mänskliga rättigheter inom Svenska FN-förbundet där olika organisationer samordnar inspel till olika övervakningskommittéer från civilsamhället. Funktionsrätt Sverige samordnar arbetet som rör Funktionsrättskonventionen.
Inspel till frågelista, alternativ- eller skuggrapporten bör lämnas in till FN:s övervakningskommitté följande tillfällen:
- I samband med att kommittén ska ta fram en frågelista
- Före förhöret med Sverige så att rapporten är aktuell inför dialogen
En preliminär alternativrapport kan också vara till nytta nationellt i samband med att regeringen lämnat sin rapport till FN. Den kan senare uppdateras när datum bestämts för förhöret i Genève.
Länk: Funktionshinderrörelsens alternativrapport 2011
3-4. Granskning och allmänna rekommendationer
När FN:s övervakningskommitté fått in den nationella rapporten, inspel till frågelistor och alternativrapporter från civilsamhället inleds en granskningsprocess. Övervakningskommittén lämnar förslag och allmänna rekommendationer till varje stat som skickat in en rapport. I rekommendationerna skriver FN-kommittén vad som behöver förbättras och åtgärdas.
Sverige granskades och förhördes i Genève av övervakningskommittén under 2014. FN-kommittén lämnade sina rekommendationer till Sverige samma år.
Framöver ska Sverige rapportera till FN-kommittén vart femte år – nästa gång är senast januari 2019. I rapporten ska Sverige också redogöra hur man har hanterat kommitténs rekommendationer.
Länk: FN-kommitténs rekommendationer till Sverige 2014
Ökad kunskap – en viktig faktor
Övervakningskommittén har påpekat att det i Sverige finns en bristande tillgång till information uppdelad på personer med funktionsnedsättning.
Man rekommenderar att Sverige systematiserar ”insamling, analys och spridning av uppgifter, uppdelade efter kön, ålder och funktionsnedsättning, förbättrar kunskapen i detta avseende och utvecklar indikatorer som tar hänsyn till kön till stöd för utveckling av lagstiftning, beslutsfattande och förstärkning av institutioner för övervakning av och rapportering om framsteg i fråga om genomförandet av de olika bestämmelserna i konventionen.”
Källor och webbresurser
Sveriges första rapport till FN-kommittén 2011
Funktionshinderrörelsens alternativrapport 2011
FN-kommitténs rekommendationer till Sverige 2014
Civilsamhällets förslag till frågeslista till FN-kommittén 2018
FN-kommitténs frågor till Sverige 2018
Sveriges sammanslagna andra och tredje rapport till FN-kommittén 2019
Civilsamhällets svenska lägesrapport Respekt för rättigheter? 2019