Dessa rekommendationer hänvisar till artikel 1-4 i Funktionsrättskonventionen.
- Kommittén är oroad över att det har skett en successiv återgång till den medicinska modellen på många rättsområden, särskilt inom systemen för social trygghet och stöd till personer med funktionsnedsättning, och över att definitionen av ”funktionsnedsättning” i 1 kap. 5 § 1 st 4 diskrimineringslagen (2008:567) uteslutande fokuserar på funktionsnedsättningar begränsningarna och inte de hinder i samhället som leder till funktionshinder.
Kommittén rekommenderar att konventionsstaten ska se till att ”funktionsnedsättning” i lagar och politik definieras på ett sätt som stämmer överens med den på mänskliga rättigheter grundade synen på funktionsnedsättning. I synnerhet rekommenderar kommittén att konventionsstaten ska ändra definitionen av ”funktionsnedsättning” i 2008 års diskrimineringslag så att den definitionen avser resultatet av samspelet mellan funktionsnedsättning och socialt konstruerade hinder.
- Kommittén är oroad över följande:
a) Att anslagen till åtgärder för förverkligande av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som konventionen garanterar under längre tid har minskat som procentandel av BNP.
b) Att konventionen inte fullständigt har införlivats med den svenska nationella rättsordningen och således inte kan läggas till grund för yrkanden i ärenden och mål vid myndigheter och domstolar.
c) Att det inte har gjorts någon systematisk översyn av befintliga författningar, politiska åtgärder och regelverk i syfte att slå fast vilka lagstiftningsåtgärder som krävs för att se till att skyldigheterna enligt konventionen fullgörs.
d) Att domstolar och myndigheter inte i allmänhet tolkar nationell rätt mot bakgrund av konventionen, inte ens på områden där det skulle finnas utrymme för att göra en sådan tolkning.
Kommittén rekommenderar att konventionsstaten ska göra följande:
a) Vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna enligt konventionen successivt förverkligas helt och fullt samt avstå från att vidta åtgärder som innebär en tillbakagång.
b) Se över konventionens ställning i sin rättsordning och därvid fullständigt införliva den med sin nationella rätt, i enlighet med vad kommittén rekommenderade i sina tidigare sammanfattande kommentarer:
c) Systematiskt se över befintliga lagar, politiska åtgärder och regelverk i syfte att avgöra vilka lagstiftningsåtgärder som krävs för att se till att skyldigheterna enligt konventionen fullgörs samt upprätta handlingsplaner baserade på mänskliga rättigheter med ett tydligt funktionshindersbegrepp där det ingår åtgärder för att främja, skydda och tillgodose rättigheterna enligt konventionen.
d) Se till att dess domstolar och myndigheter i enskilda fall tillämpar de i konventionen stadfästa rättigheterna på ett ändamålsenligt sätt, antingen som grund för krav på åtgärder eller som vägledning vid tolkning av nationell rätt.
- Kommittén noterar att den nuvarande funktionshinderspolitiken leder till bättre uppföljning av kommunernas arbete med att genomföra konventionen. Trots detta är kommittén dock oroad över följande: a) Att det är stora skillnader mellan olika regioner och kommuner i fråga om genomförandet av konventionen. b) Att det sker en otillräcklig uppföljning på nationell nivå av regionernas och kommunernas genomförande av konventionen. c) Att det inte finns tillräckliga möjligheter för personer med funktionsnedsättning att vidta rättsliga åtgärder, inge klagomål och få gottgörelse i fall där regioner och kommuner inte genomför konventionen på ett tillräckligt sätt.
Kommittén rekommenderar att konventionsstaten ska göra följande:
a) Med beaktande av sina skyldigheter enligt artikel 4.5 i konventionen förbättra samordningen mellan regionernas och kommunernas insatser för att genomföra konventionen, se till att regionernas och kommunernas åtgärder för förverkligande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning är förenliga med deras skyldigheter enligt konventionen och se till att personer med funktionsnedsättning liksom organisationer som företräder dessa får tillgång till ändamålsenliga möjligheter att vidta åtgärder vid otillräckligt genomförande på regional och kommunal nivå.
b) Inrätta en mekanism på nationell nivå för ändamålsenlig övervakning av regionernas och kommunernas genomförande av konventionen, med bindande mål och indikatorer liksom verkningsfulla åtgärder för att avhjälpa brister som påträffas.
c) Inrätta ändamålsenliga klagomålsförfaranden och mekanismer för gottgörelse som enskilda personer med funktionsnedsättning och deras organisationer kan använda i fall där regioner och kommuner inte genomför konventionen på ett tillräckligt sätt.
- Kommittén är oroad över att det saknas en systematisk och strukturell samverkan med organisationer för personer med funktionsnedsättning – inbegripet organisationer för personer med intellektuell, neuropsykiatrisk och psykisk funktionsnedsättning, för kvinnor med funktionsnedsättning, för barn med funktionsnedsättning och för personer med funktionsnedsättning som tillhör nationella minoriteter – i samtliga frågor som påverkar dem, liksom över att det saknas formella rättsliga processer för detta ändamål.
Med erinrande om sin allmänna kommentar nr 7 (2018) rekommenderar kommittén att konventionsstaten ska göra följande:
a) Utveckla och införa rättsligt väletablerade förfaranden för nära samråd med och aktiv involvering av organisationer för personer med funktionsnedsättning – inbegripet organisationer för personer med intellektuella, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättning, för kvinnor med funktionsnedsättning, för barn med funktionsnedsättning och för personer med funktionsnedsättning som tillhör nationella minoriteter – i samtliga frågor som påverkar dem samt fastställa regler och villkor för dessa förfaranden som bland annat garanterar att organisationerna får tillräckligt lång tid på sig att lämna sina svar och att de erhåller samtliga relevanta handlingar i tillgängliga format.
b) Stärka förmågan hos organisationer för personer med funktionsnedsättning – inbegripet organisationer för personer med intellektuella, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättning, för kvinnor med funktionsnedsättning, för barn med funktionsnedsättning och för personer med funktionsnedsättning som tillhör nationella minoriteter – att aktivt delta i samtliga processer för genomförande av konventionen samt anslå tillräckliga medel till sådana organisationer.