
Artikel 5 Jämlikhet och icke-diskriminering
1. Konventionsstaterna erkänner att alla människor är lika inför och enligt lagen och utan någon diskriminering berättigade till lika skydd och lika förmåner enligt lagen.
2. Konventionsstaterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder.
3. För att främja jämlikhet och avskaffa diskriminering ska konventionsstaterna vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls.
4. Särskilda åtgärder som är nödvändiga för att påskynda eller uppnå faktisk jämlikhet för personer med funktionsnedsättning ska inte betraktas som diskriminering enligt denna konvention.
Vad innebär artikeln?
Artikel 5 innebär bland annat följande:
- Alla personer med funktionsnedsättning är lika inför och enligt lagen.
- Alla personer med funktionsnedsättning har lika rätt till lagens skydd och lika förmåner enligt lagen.
- Alla diskriminering mot personer med funktionsnedsättning ska förbjudas.
- Personer med funktionsnedsättning ska ha lika och effektivt skydd mot diskriminering. Skälig anpassning ska tillhandahållas.
- Särskilda åtgärder som vidtas för att uppnå faktisk jämlikhet utgör inte diskriminering under konventionen, så länge dessa åtgärder är nödvändiga.
FN:s övervakningskommitté tar upp följande former av diskriminering:
- Direkt diskriminering
Om en person på grund av en funktionsnedsättning behandlas sämre än en person utan denna funktionsnedsättning och de är i en jämförbar situation är det direkt diskriminering. Detta under förutsättning att det saknas ett sakligt och acceptabelt skäl för att behandla personerna olika.
När det gäller diskriminering av kvinnor med funktionsnedsättning fastslår övervakningskommittén att det kan vara direkt diskriminering i vissa fall även om det inte finns en jämförbar situation. - Indirekt diskriminering
Om två personer behandlas lika trots att de är i olika situationer kan det vara indirekt diskriminering.
Detta om en till synes neutral bestämmelse, praxis eller krav särskilt missgynnar personer med funktionsnedsättning.
Ett ytterligare krav är att det inte får finnas ett sakligt och acceptabelt skäl för att tillämpa kravet. - Diskriminering på grund av anknytning
Det här betyder att personen som diskrimineras har en anknytning till en person med funktionsnedsättning och diskrimineras på grund av denna. - Strukturell eller systemisk diskriminering
Detta kan handla om dolda eller öppna diskriminerande institutionella mönster, kulturella traditioner eller sociala normer. Det handlar också om skadliga stereotyper gällande såväl kön, genus som funktionsnedsättning. - Underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder
Rekommendationer till Sverige 2024
Följande rekommendationer från FN-kommittén hänvisar till artikel 5:
- Kommittén är oroad över följande:
a) Att 2008 års diskrimineringslag inte innehåller några uttryckliga bestämmelser som rör intersektionella och flerfaldiga former av diskriminering.
b) Att underlåtenhet att tillhandahålla skälig anpassning enligt konventionsstatens lagstiftning, inbegripet 2008 års diskrimineringslag, inte utgör en form av diskriminering inom hela rättsordningen utan att kravet på skälig anpassning endast gäller på vissa områden samt att konventionsstaten har gjort en alltför snäv avgränsning av begreppet ”bristande tillgänglighet”.
c) Att det saknas statistik över hatbrott mot personer med funktionsnedsättning samt att hatiska uttalanden om personer med funktionsnedsättning inte omfattas av den specifika hatbrottslagstiftningen.
d) Att polisens verksamhet inte kan ifrågasättas med stöd av 2008 års diskrimineringslag, särskilt med tanke på införandet av nya ”visitationszoner” där risken är större för att personer med funktionsnedsättning ska stoppas, visiteras och förhöras utan att det finns någon misstanke om brott.
e) Att inte alla personer som är blinda eller har en synnedsättning kan komma i fråga för stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller andra stödsystem utan själva måste betala merkostnaden för stöd, vilket hindrar dem från att delta i det politiska och offentliga livet och i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.
f) Att de rekommendationer som kommittén har lämnat avseende framställan nr 45/2018 (Richard Sahlin v. Sweden) inte har genomförts.
Med erinrande om sin allmänna kommentar nr 6 (2018) rekommenderar kommittén att konventionsstaten ska göra följande:
a) Se över 2008 års diskrimineringslag i syfte att föreskriva ett uttryckligt skydd mot flerfaldiga och intersektionella former av diskriminering, inbegripet diskriminering som grundar sig på en kombination av funktionsnedsättning och exempelvis ålder, kön, genus, ras, tillhörighet till ursprungsbefolkning, ställning som lesbisk kvinna, homosexuell man, bisexuell person, transperson eller intersexperson, etnicitet, migrationsställning eller nationellt ursprung.
b) Ändra 2008 års diskrimineringslag liksom annan relevant lagstiftning och relevanta politiska åtgärder i syfte att dels avskaffa begränsningarna för förbudet mot bristande tillgänglighet såvitt avser arbetssökande, bostadssökande och privatpersoner, dels i överensstämmelse med artikel 2 i konventionen införa en uttrycklig garanti för skälig anpassning som gäller inom alla rättsområden.
c) Ändra den nationella lagstiftningen om hatbrott och införa bestämmelser om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning samt se till att det samlas in och analyseras specifik statistik över hatbrott mot personer med funktionsnedsättning.
d) Se till att alla diskriminerande handlingar som begås av polisen kan ifrågasättas på ett ändamålsenligt sätt i domstol.
e) Se till att det stöd som kan ges enligt den nationella lagstiftningen, inbegripet lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), utökas till att omfatta alla personer med funktionsnedsättning som är blinda eller har en synnedsättning, så att dem bättre kan delta i det politiska och offentliga livet och i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.
f) Utöka sin policy att såvitt avser interimistiska åtgärder i samband med framställningar i asylärenden efterleva rekommendationer som har lämnats inom ramen för förfarandet enligt artikel 2 i det fakultativa protokollet till konventionen så att denna policy omfattar samtliga rekommendationer som lämnas inom ramen för det förfarandet, genomföra de rekommendationer som har lämnats avseende framställan nr 45/2018 (Richard Sahlin v. Sweden) och se till att rekommendationer som lämnas inom ramen för nämnda förfarande efterlevs i framtiden.
Uppföljning och påverkansarbete
- Hur ser du på rekommendationerna från kommittén? Är de fortfarande aktuella?
- Vad behöver myndigheterna göra för att uppfylla konventionen inom området jämlikhet och icke-diskriminering? Hur är läget i din kommun/ditt landsting? Hur är läget på riksnivå?
- Hur ser det aktuella kunskapsläget ut när det gäller jämlikhet och icke-diskriminering? Känner du till några aktuella rapporter/aktuell forskning inom området? Tipsa oss gärna i så fall.
Andra artiklar att hålla koll på:
Källor och webbresurser
Rachele Cera, ”Article 5 [Equality and Non-Discrimination]”, i Valentina Della Fina, Rachele Cera & Giuseppe Palmisano (red), 2017,
The United Nations Convention on the rights of persons with disabilities – A commentary,
http://www.springer.com/us/book/9783319437880
Länk: Guidelines on periodic reporting, including under the simplified reporting procedure (Word)