Artikel 32 Internationellt samarbete
1. Konventionsstaterna erkänner betydelsen av internationellt samarbete och dess främjande till stöd för ansträngningar på det nationella planet att förverkliga denna konventions syfte och mål och ska vidta ändamålsenliga och effektiva åtgärder i detta hänseende mellan och bland stater och, i tillämpliga fall, i samarbete med berörda internationella och regionala organisationer och det civila samhället, särskilt organisationer av personer med funktionsnedsättning. Dessa åtgärder kan bland annat inkludera följande:
a) att säkerställa att internationellt samarbete, inklusive internationella utvecklingsprogram, omfattar och är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning,
b) att underlätta och stödja kapacitetsuppbyggnad, bland annat genom utbyte och delgivning av information, erfarenheter, utbildningsprogram och goda exempel,
c) att underlätta samarbete i fråga om forskning och tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap, samt
d) att erbjuda ändamålsenlig teknisk och ekonomisk hjälp, däribland genom att underlätta tillgång till och att dela med sig av tillgänglig och stödjande teknik och genom teknologiöverföring.
2. Bestämmelserna i denna artikel ska inte inverka på varje konventionsstats skyldighet att uppfylla sina åtaganden enligt konventionen.
Vad innebär artikeln?
Artikel 32 är inte någon rättighetsartikel. Istället handlar den om staternas skyldigheter i samband med internationellt samarbete. Det handlar om bilaterala eller multilaterala samarbeten, det vill säga samarbeten mellan olika stater.
Men artikeln handlar även om staters samarbete med olika organisationer och med funktionshinderrörelsen. Staten bör vidta åtgärder för att utveckla det internationella samarbetet och att funktionshinderrörelsen ska vara involverad i alla steg i det internationella samarbetet och biståndet.
Det internationella samarbetet och biståndet bör följa det så kallade ”tvillingspåret”. Detta innebär att det människorättsbaserade funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i allt internationellt samarbete och bistånd. Samtidigt finns ett krav på att riktade åtgärder genomförs till förmån för personer med funktionsnedsättning.
- Allt internationellt samarbete och bistånd ska utgå från det människorättsbaserade perspektivet på funktionshinder och vara inkluderande och tillgängligt. Åtgärder för att genomföra hållbarhetsmålen ska också utgå från detta perspektiv.
- Allt internationellt samarbete och bistånd ska omfatta och vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Behoven hos personer med funktionsnedsättning ska vara inkluderade i de allmänna biståndsprogrammen.
- Internationellt samarbete kan handla om informationsutbyte, forskningssamarbete, men även om tillgång teknisk och vetenskaplig kunskap. Här framhävs inte minst utbyten av teknisk kunskap, hjälpmedelsteknologi och stöd för personer med funktionsnedsättning.
- Internationellt samarbete bör även behandla hjälp med framtagning av statistik, utifrån funktionsnedsättning och andra diskrimineringsgrunder, inklusive andra viktiga faktorer för att kunna mäta implementeringen av konventionen. En mekanism för övervakning och ansvarsutkrävande bör utvecklas för att kunna bedöma hur det internationella samarbetet påverkar personer med funktionsnedsättning.
- Internationellt bistånd och samarbete gäller även humanitär assistans och assistans vid naturkatastrofer, i linje med artikel 11.
Andra artiklar att hålla koll på
Artikel 32 ska särskilt läsas tillsammans med:
- Artikel 4 – Allmänna åtaganden
Artikel 32 ska läsas tillsammans med artikel 4 § 2. I artikeln framhålls internationellt bistånd som ett medel för att gradvist förverkliga sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. - Artikel 11 – Risksituationer och humanitära nödlägen
Internationellt bistånd och samarbete bör även avse humanitär assistans och assistans vid naturkatastrofer, i linje med artikel 11.
Rekommendationer till Sverige
- Kommittén lovordar konventionsstaten för att ha antagit både ett integrerande förhållningssätt och en tvåspårsstrategi till inkludering av funktionsnedsättning i det internationella utvecklingsarbetet.
- Kommittén rekommenderar att konventionsstaten delar med sig av sina goda exempel till medlemsstater, FN-organ och andra berörda parter.
- Dessutom förordar kommittén att ett rättighetsperspektiv för personer med funktionsnedsättning ska ingå i det framtida ramverket för utveckling efter 2015.
Uppföljning och påverkansarbete
- Hur ser du på rekommendationerna från kommittén? Är de fortfarande aktuella?
- Vad behöver myndigheterna göra för att uppfylla konventionen i samband med internationellt samarbete?
- Hur ser det aktuella kunskapsläget ut när det gäller internationellt samarbete? Känner du till några aktuella rapporter/aktuell forskning inom området? Tipsa oss gärna i så fall.
Källor och webbresurser
Valentina Della Fina, ”Article 32 [International Cooperation]”, i Valentina Della Fina, Rachele Cera & Giuseppe Palmisano (red), 2017, The United Nations Convention on the rights of persons with disabilities – A commentary,
http://www.springer.com/us/book/9783319437880
Länk: Guidelines on periodic reporting, including under the simplified reporting procedure (Word)